Den nya vardagen

Igår var det två veckor sen vi kom hem från BB. Och vårt lilla hjärta Gabriel är 2 veckor och 4 dagar gammal idag. Tiden har rusat, samtidigt som det känns som det var mycket mycket längre sen vi åkte in till förlossningen. Vilket imorgon är 3 veckor sen.

Det känns lite lustigt med tiden, jag hinner ingenting, samtidigt som det känns som om jag inte gör någonting… Tur pappa Thomas är hemma hos oss och tar hand om oss, annars hade vi fått leva på luft och kärlek ;o)
Gabriel har sitt to-do schema; äta – sova – bajsa – äta – sova – äta – bajsa – sova – äta. Och så klämma in lite “jag-är-uttråkad-och-vill-till-mamma/pappa-så-lyft-upp-mig-gnäll” där imellan.

Så ha överseende alla som jag inte hör av mig till, eller som jag glömmer svara på sms till osv. Och ha överseende med att det finns viss risk att min blogg kommer innehålla en del bebisbilder av någon anledning ett litet tag framöver ;o)

Just nu sitter vi faktiskt ute i trädgården, hjärtat sover i sin vagn, Thomas går mellan gossen och sina chillisar, och jag mellan gossen och min lilla bärbara :o)


Ute i trädgården med mina två hjärtan.


Det var tråkigt att ligga själv, mycket bättre uppe hos mamma.


Vår lille plutt sovandes på soffan igårkvälls.

5 thoughts on “Den nya vardagen”

  1. Har inget emot att titta på bebisbilder, Gabriel är ju jättesöt och det ska bli kul att få förlja med i hans utveckling :-)

    Kram

  2. Och jag har hört att ingen graviditet eller födsel är den andra lik så det där med statistik är nog bara att ta med en nypa salt – precis som med barnuppfostran – jag menar det står överallt hur man ska göra angående olika saker men det där tror jag är väldigt individuellt, man får tänka själv, prova sig fram och ta en dag i taget ;-)

    Kram

  3. Hahaha :)))
    Du har drabbats av föräldraskap – ett stort svart hål i tidsrymden. Allt man planerat hinna med “när den lille ändå sover” kommer aldrig att bli gjort.

    Ett gott råd: Passa på att njut för när Gabriel blir tonåring återgår allt till det normala igen ;0)

    Kramisar
    Nette

  4. Det du skriver om tiden, “Det känns lite lustigt med tiden, jag hinner ingenting, samtidigt som det känns som om jag inte gör någonting…”, jag känner igen det till hundra procent!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *