Hur lätt är det att lämna ifrån sig en sån här gullunge på dagis för att köra till jobb… Gäller bita ihop för att inte ta honom under armen och springa hem igen med honom :o)

Lite kvällsbus innan nattedags på 17 månadersdagen.
Puss på dig min ängel!

… och trötta föräldrar till en liten febrig kille försöker intala sig att morgonstund har guld i mund…

Min adventskalender sen drygt 30 år tillbaka har nu gått vidare till vår lille gosse.
Jag har haft den varje varje år sen jag var liten. Dock bytes paket och leksak ut mot tvistgodis (och sedan ca 7 år tillbaka 2 tvistgodis om dagen (en till mig och en till Thomas, när han kom ihåg att ta sin, som när det gäller sånt här har dåligt minne, till min glädje, hehe)), när jag blev “äldre”.
Och det är förstås mamma och pappa som sett till att kalendern hängt där med sina dagliga små glädjeämne den varje år. Även om kära mor de sista åren erbjudigt mig en hel påse tvist att själv kunna hänga i;-) Men icke, den ska bara plötsligt hänga där fylld, liksom av magi! Vilket den också gjort, i över 30 år. Puss på er:-)
Men nu har den fina trogna kalenderm, som det dessutom är  mamma som sytt, återgått till att innehålla spännande paket varje dag igen. Och Jag tycker nog det fortfarande är nästan lika spännande och se vad som gömmer sig där varje dag, även om dom magiska paketen nu är Gabriels:-)

tisdagsmorgon. Tror nog vi klarat en sväng via nordpoolen också;-)

I massor:-)